Sojabönor är underskattade

Härom veckan köpte jag två paket torkade sojabönor för att testa eftersom de har så bra protein, och mycket av det med. Ca 36 g per 100 g torkat är inte fy skam. Jag googlade efter recept innehållandes sojabönor men jag hittade knappt någonting. På ett forum stod det till och med att sojabönan var den äckligaste bönan. Efter att lagat några egna påhittade rätter kan jag konstatera att det är den då absolut inte.

Sojabönor är faktiskt väldigt gott! Godare än kikärtor och många andra bönor. De passar utmärkt till att blanda i nästan vad som helst för att öka proteinhalten i maten. De två rätter jag hittils gjort är en böngryta med kikärtor, kidney- och sojabönor och en vegfärssås med örtig tomatsmak och rikligt med sojabönor i. Jag tänkte ta och göra en slags "hummus" fast på sojabönor vilket skulle vara ett bra komplement till rätter som ej innehåller fullväldigt protein. De recept jag finner värdiga kommer jag skriva ner och lägga upp här på bloggen för andra att ta del av.

Nu ska jag gå till affären och köpa ingridienser till en vegfärs- och broccoligratäng vars recept (med några små ändringar) jag hittade på en gul liten lapp bland mina kryddor. Kanske ska man testa att slänga i lite sojabönor i den med!?

Finish the situation

Jag måste ge ett bra filmtips för folk intresserade av självförsvar, "Bas Rutten's Lethal Self-Defense". Nåja, vissa saker i filmen är inte direkt självförsvar. Men han är störtskön och allt han säger är verkligen vettigt om man vill inte vill förlora när konfrontation är ett faktum. Han går igenom allt från att bryta benet på en sittande stöddig person till försvar mot våldtäkt. Självklart får man lära sig hur man snabbt och lätt dödar en människa, om situationen är såpass allvarlig att det krävs.

Nedan är första delen av elva.



En annan rolig video är denna; självförsvar för ensamma kvinnor när en främling knackar på dörren.

Vad är du beredd att döda för?

Att efter en trevlig middag tvingas höra på folks politiska diskussion kan ta död på vilket partyhumör som helst. Men när det är mellan en nyutexaminerad ekonom som bara vill jobba så mycket som möjligt och en fackligt aktiv person med flera blir jag bara väldigt trött. Den förre berättade om företaget där han jobbar; inga kollektivavtal, bättre pensionsvillkor än kollektivavtal men man kan jobba över 400 timmar (eller mer, hängde inte med). Iaf tyckte den fackligt aktive att detta var sjukt och han fick medhåll om detta. Det uppstod en utdragen och tråkig diskussion. Jag yttrade mig knappt men efter att några yttrad explicit stöd för statlig reglering av hur mycket man får jobba reste jag mig upp och sa adjö.

Jag ställer mig frågan: har dessa mäniskor aldrig reflekterat över vad staten är? Eller hur den genomför saker och ting? Tydligen inte! Ty om de inte är förespråkare av initierat aggressionsvåld för att tvinga sina medmänniskor att begå vissa handlingar så skulle de aldrig vara av åsikten att något skall regleras (implicerat av staten)!

Idag får man (inom vissa branscher) inte jobba mer än 200 timmar övertid per år enligt lagen. En del kan tycka: "Jo, det är bra. Ingen ska jobba ihjäl sig, och om hon/han har barn måste denne kunna vara hemma med dem!" Och, jag förstår. Men är detta värt att hota någon med dödligt våld för? För det är vad staten gör! Efterlevs inte lagarna kommer ett brev skickas med krav på böter (antagligen. Om inte så skippa några ord till.), betalas inte dessa skickas en påminnelse osv. Till slut kommer frågan gå till domstol. Men om vår hypotetiska person vill jobba säg 250 timmar övertid kommer hon vägra inställa sig då hon ej begått något fel enligt hennes moraliska kodex. Även här kommer antagligen påminnelser skickas med ett nytt datum. Intsäller sig inte personen ifråga kommer till slut uniformerade personer knacka på dörren och be henne följa med. Då detta inte efterföljs (ty inget fel har begåtts enligt henne) kommer de be henne igen och till slut försöka tvinga med sig henne. Det vill säga kidnappa henne! För om detta ej hade varit riktig polis skulle de flesta erkänna att det är precis vad som begås. Men vad spelar det för roll vem som betalar personen som kidnappar en? Det är fortfarande ett vidrigt brott.

Hon försvarar sig med glatta livet då hon inte vill bli kidnappad och poliserna är "tvungna" att ta till grövre våld. Men hon tar också till grövre våld, allt för att försvara sig. Vid något läge måste polisen ge upp eller döda henne. Om det inte urartar i mord är lagarna verkningslösa; det räcker med att göra motstånd till en viss grad och sen lämnar polisen en i fred och skiter i allt. ALLA LAGAR UPPRÄTTHÅLLS MED HOT OM DÖDLIGT VÅLD! Det är den bistra sanningen. Inte bara i vämjefulla diktaturer som Nordkorea, Iran och Kuba är detta sant. Utan även i dagens Sverige.

Om du förespråkar reglering råder jag dig att tänka om. Vad är du beredd att döda för? Är det värt att döda för att människor inte ska få bestämma färgen på sitt tak? Är det värt att döda för att människor inte ska få jobba så mycket de vill? För det är konsekvensen för någon som vägrar lyda.

Till skillnad från ett företag som får folk att göra vissa handlingar genom att ge dem något i utbyte som de anställda tycker är mer värt än jobbet att utföra handlingen - ty annars skulle de inte gått med på att utföra handlingarna (man vill ju inte göra något man förlorar på) - får staten folk att agera på ett visst sätt genom att hota dem med att slängas i fängelse. Företag motiverar med morot, staten med piska. Svårare är det inte. Vad föredrar du?

Rösta på Liberala Partiet i riksdagsvalet 2010 samt EU-parlamentsvalet 2009 för ett betydligt friare Sverige och betydligt mindre stat!

http://www.liberalapartiet.se/

Universums sinnessjukt gigantiska storlek

Efter att ha suttit ensam och ätit pasta med nån linsgegga under tiden jag sett i princip varenda film på youtube som handlar om universums storlek kan jag inte annat än att känna mig väldigt, väldigt liten. Jupiter (som är rätt stor jämfört med jorden) är pytteliten i jämförelse med vår sol. Solen i sig är ännu mindre i jämförelse med de giganter till stjärnor som existerar i vår galax. Och om vår galax skulle vara din skärm så skulle inte ens de största stjärnorna vara en bråkdel av en pixel.

Men det är inte storleken av dessa objekt som gör att jag känner mig liten. Det är avstånden som sätter saker i perspektiv. Om du skulle gissa hur stor del av avståndet från solens centrum till jorden som utgörs av själva solen, dvs avståndet från dess centrum till dess yta, vad skulle du gissa då? Trots att solen är gigantisk i jämförelse med jorden så är solens radie endast ca 5 promille av avståndet från dess centrum till jorden. Med andra ord får det alltså plats ca 100 stjärnor av solens storlek mellan oss och vår sol.

VY Canis Majoris, den största kända stjärnan har ca 2000 gånger så stor diameter som solen. Det är ungefär lika stor skillnad som mellan en fotboll och globen. Om man på något magiskt "hokuspokus"-sätt skulle ersätta vår sol med VY Canis Majoris så skulle Merkurius, Venus, Jordens och Mars omloppsbanor ligga innanför denna jättes yta. Men mellan vårt solsystem och närmsta granne, Alpha Centauri, är det fortfarande knappt 30 000 stycken VY Canis Majoris som får plats. Den största stjärna mänskligheten känner till bleknar alltså till och med i jämförelse med avståndet till vår närmaste granne. Tänk dig då i jämförelse med vår galax!

Det tar ljuset från solen ungefär fem och en halv timme att färdas till pluto, drygt fyra år till Alpha Centauri A och B, 100 000 år till andra sidan galaxen och ca 2,2 miljoner år till Andromedagalaxen. Men detta är trots allt små avstånd astronomiskt sett. Vår lokala galaxgrupp innehåller ca 35 galaxer och är ca 10 miljoner ljusår i diameter. Kluster är galaxformationer större än grupper och innehåller ca 50 - 1000 galaxer. Kluster och grupper formar tillsammans ännu större astronomiska strukturer, så kallade superkluster. Dessa är i storleksordningen många hundra miljoner ljusår men kan vara miljarder ljusår stora. Det bör tilläggas att vårt hela universum har en diameter på ca 93 miljarder ljusår eller mer.

För att sammanfatta:
Om vårt hela universum skulle vara stort som Vintergatan så skulle du vara stor som en atom!