torsdag 11 februari 2010

Produktion är målet, inte arbete

Jag hoppas alla har läst "Det man ser och det man inte ser" av Frédéric Bastiat. Om inte; gå och läs den direkt. Hur som helst, i boken är det en berättelse om en pojke som krossar en skohandlares fönster och några åskådare argumenterar att pojken gjorde något gott då han gett glasmästaren jobb. Från Wikipedia:
Have you ever witnessed the anger of the good shopkeeper, James Goodfellow, when his careless son happened to break a pane of glass? If you have been present at such a scene, you will most assuredly bear witness to the fact, that every one of the spectators, were there even thirty of them, by common consent apparently, offered the unfortunate owner this invariable consolation—"It is an ill wind that blows nobody good. Everybody must live, and what would become of the glaziers if panes of glass were never broken?"

Now, this form of condolence contains an entire theory, which it will be well to show up in this simple case, seeing that it is precisely the same as that which, unhappily, regulates the greater part of our economical institutions.

Suppose it cost six francs to repair the damage, and you say that the accident brings six francs to the glazier's trade—that it encourages that trade to the amount of six francs—I grant it; I have not a word to say against it; you reason justly. The glazier comes, performs his task, receives his six francs, rubs his hands, and, in his heart, blesses the careless child. All this is that which is seen.

But if, on the other hand, you come to the conclusion, as is too often the case, that it is a good thing to break windows, that it causes money to circulate, and that the encouragement of industry in general will be the result of it, you will oblige me to call out, "Stop there! Your theory is confined to that which is seen; it takes no account of that which is not seen."

It is not seen that as our shopkeeper has spent six francs upon one thing, he cannot spend them upon another. It is not seen that if he had not had a window to replace, he would, perhaps, have replaced his old shoes, or added another book to his library. In short, he would have employed his six francs in some way, which this accident has prevented.
I en artikel från mises.org argumenterar Louis E. Carabini att Bastiat trots sin insiktsfulla analys missar en viktig poäng. Nämligen vad glasmästaren skulle kunna gjort istället för att laga skohandlarens fönster. Därmed är krossandet av en ruta ännu mer negativt än vad Bastiat framställer det som.

De som argumenterar för att det är bra att pojken förstörde rutan lider självklart av vad Bryan Caplan kallar make-work bias. Man missar helt och hållet att arbete är ett medel för att nå målet produktion. Arbete i sig är inget mål, vilket de flesta intuitivt vet när det handlar om saker och ting i deras närhet och vardag. När altanen måste lagas så är det nog inte många som blir glada av att de nu har ännu mer jobb. I så fall vore det ju bara att bli självförsörjande, odla, jaga, smida, bygga och reparera allting själv. Kanske något för Paul Krugman!?
"Ghastly as it may seem to say this, the terror attack—like the original "day of infamy" which brought an end to the Great Depression—could even do some economic good. [...] the driving force behind the economic slowdown has been a plunge in business investment. Now, all of a sudden, we need some new office buildings. As I've already indicated, the destruction isn't big compared with the economy, but rebuilding will generate at least some increase in business spending."
- Paul Krugman efter 9/11
Att tro att arbetet i sig är något gott kan jag förstå att gemene man tycker då det är den smörjan som politiker och media dränker oss med varje dag, men att en nobelpristagare i ekonomi kan skriva nåt sånt får mig att häpna. Iofs är han Keynesian.

Att så fort någon säger något idiotiskt make-work resonemang så anser jag att man som liberal borde genast tala om för denne att det är produktion som är det viktiga, inte arbete. Hur ofta hör man inte att det är dåligt med företag som avskedar folk fastän de går med vinst, eller att kommunala skitprojekt är bra för att det skapar sysselsättning!? Alldeles för ofta i min mening. Det kan väl inte vara så svårt att ändra på?

3 kommentarer:

  1. Jag håller med Bastiat om att förstörelse nödvändigtvis inte är bra men jag håller inte med dig om att arbetet i sig inte kan vara ett mål och ett värde i livet.

    Det finns människor som arbetar med ting de gillar helt obetalt enbart för den njutning de får ut av att ägna sig åt sina intressen. Ett sådant arbete är nödvändigtvis inte produktivt men ändå värdefullt för den indiiden som utför arbetet.

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig. Iaf till den grad att det är konsumtion som är målet, men man måste producera det som konsumeras. Att arbeta med något för att det är kul, men inte produktivt, är i mina ögon en slags konsumtion då man måste arbeta med annat (skaffa mat och husrum mm på något sätt) för att åtminstone överleva. Det optimala är ju att ha ett arbete som man älskar och är produktiv i.

    Jag driver den hör bloggen bara för att det är kul. Hoppas någon mer än jag uppskattar den. :) Men jag ser den som slutkonsumtion från min sida och inte något "arbete".

    SvaraRadera
  3. Helt rätt! Konsumtion krävs av människans natur.

    Jag är objektivistisk minarkist så jag håller inte med dig om allt men vi har ändå många gemensamma åsikter. Fortsätt med detta! Alltid trevlig läsning

    SvaraRadera